Modern färg kan i bland uppfattas som prisvärd. Men oftast är det du som konsument som drar det kortaste strået.

Det är inte helt enkelt att förstå sig på färg och än mindre färgekonomi. De flesta tittar på priset på burken och eventuellt literpris men för att få en riktigt bra bild av vad kalaset kostar måste man dyka lite djupare i ämnet. Jag har gjort en genomgång för hur man bör räkna och tänka när det kommer till färgekonomi.

Innehållsdeklarationen berättar att färgen innehåller 300 gram lösningsmedel per liter färg. Industrin blandar här volym- och viktmått i samma ekvation vilket komplicerar det ytterligare för konsumenten. Lacknafta väger 930 gram/liter vilket betyder att 300 gram motsvarar 322 milliliter alltså 32 procent.

Följaktligen har färgen på bilden en torrhalt (effektiv färg) om 68% för vilken du betalar cirka 110 kronor (299/2,7). Literpriset för effektiv färg blir således 110/0,68=161 kronor.

Den utspädda färgen täcker 5 kvadratmeter per liter färg. Outspädd kanske den skulle räcka till 7,35 (5/0,68).

Priset per kvadratmeter blir således cirka 22 kronor.

Den linoljefärg vi säljer saknar helt lösningsmedel och har en torrhalt nära 100%. Antingen späder du färgen själv eller så målar du utan lösningsmedel. En linoljefärg sträcker 10-12 kvadratmeter per liter beroende på underlag. Första strykningen tar alltid mest färg och den sista minst färg.

En liter vit linoljefärg kostar 334 kronor vilket ger ett pris om cirka 27 kronor per kvadratmeter vid 12 kvadratmeter. Prisskillnaden är därmed inte särskilt stor. Lägger man dessutom till hur lätt det är att underhålla en linoljefärg blir ekonomin ännu bättre. Men det är viktigt att man väljer en bra linoljefärg för en dålig är inte bättre än en modern billig färg.